Är trött men kan inte sova. Vet inte varför ja inte kan somna. Har legat o vridit o vänt mig i nästan två timmar.

Det är väl mycket i huvudet som snurrar runt som jag inte vet hur jag ska fåt ut.

Om du som läser detta har något tips på hur man kan somna lättare, så får du mer än gärna höra av dig.

Vet några som jag anser är fulare och slappare än mig som får killar.

Karlarna står på rad efter dom nästan. Dom träffar en kille, dom säger att dom älskar killen, går någon vecka, det är slut. Dom sörjer i några dagar, sen så har dom nästa kille o det är likadant.

Hur sjutton gör dom?

Dom har ju inge jobb, dom går bara hemma eller går på såna saker som af tvingar ut dom på, men helst så vill dom bara vara hemma o få pengar från soss. Dom har samma kläder i stort sett jämt. Dom luktar inge vidare, ungefär som om dom inte har duschat på länge. Dom anser att det är alla andras uppgift att se till att dom får mat på bordet.

Men ändå så står killarna på rad efter dom.

Varför står dom inte på rad efter mig? Är det för att killarna tar vad som helst som har en fitta eller e de jag som är för kräsen?

Det låter kanske som jag är avundsjuk, men må så vara det, jag är åndå inte som dom, jag håller mig fräsch.

Måste jag verkligen leva vidare i denna värld?
Finns det någon mening me att jag går här och dräller och gör ingeting?

Jag kliver upp på morgonen, sticker till jobbet, slutar jobba för dagen o sticker hem o trökar.

Jag sitter bara hemma och hoppas att det ska ta slut mellan honom och henne. Det spelar ingen roll att dom ska ha barn i december, jag tänker fortfarande honom. Jag älskar honom fortfarande, jag kan inte sluta tänka på honom.

Jag vill att han ska komma till mig och säga att han ångrar sig att han har sårat mig så mycket som han har gjort, att han verkligen älskar mig.

Om det nu skulle hända, som säkert inte kommer att hända, men OM det skulle hända, så skulle jag såra honom så mycket som han gjort mot mig.

Men jag vill hämnas på honom, jag vill att han ska ångra sig så himla mycket för allt, jag vill att han ska må dåligt så som jag har gjort.

Men hur fan ska det gå, hur ska jag kunna göra det?

Vad var det som hände egentligen?
Vad kunde jag ha gjort annorlunda så att jag kunde ha fått träffa dig i november?
Du var ju efterlängtad, blev så glad i våras när jag visste att du skulle komma i början av november.
Men sen försvann du.
Jag hann aldrig känna dig, prata med dig, smeka din kind innan du försvann.
Varför stanna du inte kvar?
Du vet ju att jag skulle ta hand om dig när du kom till mig.
Vad gjorde jag för fel?
Vad skulle jag ha gjort för att du skulle stanna kvar hos mig?
Har så dåligt samvete för att jag förlorade dig, för att det känns som det är mitt fel som jag förlorade dig. Men enligt läkarna så är det inte det, dom såg att du inte hade utvecklats som du skulle.
Men ändå, jag hade börjat planera ett liv för dig och mig någonstans långt borta. Men jag hoppas att du har det bra där du är nu.
Älskar dig, fast jag aldrig fick träffa dig, fast jag inte fick smeka din kind.