Jag älskar gubben i lådan, de kanske e svår o förstå för att ja bara klagar på honom här. Men de e mitt sätt få ut de ja går o tänker på. Gubben i lådan betyder mycket för mig, så mycket så att de inte går o förklara med ord.Men på sista tiden har ja börjat fundera mer o mer på hur ja hade de innan ja träffa gubben lådan, när ja var singel. Ibland så önskar ja att ja var singel igen. Ja vet inte varför ja önskar det. Kan det bero på att ja aldrig har tid för mig själv, att ja aldrig får vara helt ensam. Ja får ju lite 'egen' tid när lillkillen sover o gubben inte e hemma, men de e inte samma sak som riktig egen tid. Kommer inte ihåg när ja hade egen tid, kommer inte heller ihåg när ja fick ligga o dra mig hur länge. Ja ville utan att behöva tänka på att ja måste kliva upp o ge lillkillen frukost.E de fel av mig att tänka o känna så här?

Jag förstår inte att det är så svårt för gubben i lådan att hjälpa till. Det är ju ändå inte mycket jag ber om, de e typ som att han ska passa lillkillen när jag lagar mat eller tar reda på disken. Men tydligen så verkar de vara svårt, för att gubben låter lillkillen springa så som han vill, gubben i lådan skyller på att lillkillen hellre vill vara med mig, och nu så skyller han på att han är sjuk och orkar inte ta hand om han. Blir så himla besviken på gubben i lådan, för att för de första så e de inte så himla lätt att diska/laga mat när lillkillen håller på att klättra på köksbordet eller spisen, eller e grinig o bara vill komma upp i famnen.I onsdags när ja va så slut o trött så bad jag gubben att han skulle lägga lillkillen för att ja kände att ja inte skulle orka. Men de sluta me att ja fick lägga honom ändå. Tycker att de e så drygt o jobbigt att se till att lillkillen kommer i säng o att han får mat i magen.Gubben i lådan har varit sjukskriven i ca en månad, har frågat honom ett flertal gånger ifall han har kunnat gå till dagis me lillkillen senare så att ja skulle slippa dra upp honom strax före sex varenda dag för att hinna lämna honom på dagis till halv sju o ja ska hinna till praktiken till sju. Men hans ursäkt till att inte lämna på dagis e att sover så dåligt om nätterna o att lillkillen ändå inte sover så länge till. Suck säger ja.

Lillkillen ligger och sover för tillfälligt, men läre väl vakna snart antar jag.

Gubben i lådan åkte till läkaren i morse sen så skulle han kolla upp bilen, för att det var lite problem med den, bland annat nått med bromsklossarna. Han åkte till nån kompis som har en verkstad så blev det nått mer fel så att han vet inte när eller om han kommer hem ikväll. Men hoppas att han kommer hem.

Har varit hemma med lillkillen hela veckan, först var det förkylning som övergick till ögoninflamation. Och i förrgår så kände jag att jag höll på att bli förkyld, kände mig alldeles tjock i halsen och hade svårt att svälja. Allt vad dagen gick så kände jag mig mer och mer slut och färdig, på kvällen så kände jag mig alldeles varm och död. Hade 38 i feber, och kände mig helt borta i skallen. Så att jag la mig i soffan och somna vid halv nio, nio tiden och vakna sen framemot sju tiden igår. Kände mig helt utvilad.

Men nu är jag bara snorig och hostig, tråkigt nog :(

Jag vet att jag har gjort helt fel och borde ha dåligt samvete för att jag gjort de, men ja har inte dåligt samvete för att ja anser att jag e värd detta.

En sak som ja glömde skriva förut var att när ja kom till jobbet, där vi samlas innan vi åker iväg o städar så säger dom till mig att ja e sen. Va tänker ja, vi börjar ju klockan sju o ja kom typ två, tre minuter innan klockan va sju. O då säger hon att vi börjar kvart över sex, men ja sa att de har ja inte hört nått om. De e chefen som ringer o hör om man kan jobba, o de gjorde hon i tisdags. Och hon sa inget om att ja skulle börja jobba kvart över sex, och de dagar ja har jobbat förut har alltid jobbat mellan sju o fyra, så att ja antog att ja skulle göra de nu oxå. Så att de e definitivt inte mitt fel att chefen missa o berätta vilken tid ja skulle börja.

Jag har jobbat extra åt ett städföretag, jobbade fem dagar i augusti sen så jobbade jag i torsdags och fredags. Torsdagen gick väl si så där, först så hade vi problem med bilen, sen så hittade vi inte adressen. Vi skulle till två treor och flytt städa dom, den första lägenheten gick bra. Den andra lägenheten städa jag köket (kök och badrum tar längst tid när man städar ur en lägenhet), den andra tjejen tog fönster, golv, tak och väggar. När vi börja städa oss ut ur lägenheten så börjar hon att gnussa på köksluckorn, hon säger att hon är så noga med att det blir rent. Visst jag kan vara slarvig med städningen, men det var då inga fläckar på luckorna, jag lämnar väl inga fläckar kvar när jag vet att det är nogrann städning vi ska göra. Det var inge vidare kul att jobba med henne heller, för att hon pratade knappt nånting, så att vi gick och städa i tysthet, hur tråkigt som helst.

Sen på fredagen så jobbade jag med två andra. Det var en hel del att göra, bland annat en möblerad uthyrningslägenhet skulle städas ungefär som när man flyttstädar, men man ska även diska den disk som finns i lägenheten. Det var även två vecko städ som skulle göras, så att då sa jag att jag kunde stanna kvar i lägenheten och på börja städa den medans de andra två åkte och vecko städade. Jag poade på och städa i en bra takt tyckte jag. Började med köket, eftersom det tar längst tid, skulle ju diska, torka ur alla skåp, göra rent i, på och under spisen. När jag skulle till och dra fram spisen så satte jag händern på nån kant som jag fann och började försöka att dra ut den och på nått vis så lyckas jag skära mig på alla fingrar förutom tummen på höger hand. Det var långfingret som fick mest stryk och blodet ville inte sluta att rinna, och när jag stod där med ett papper och försökte få blodet att sluta att rinna så kommer de andra två tillbaka till lägenheten och bara tittar på mig och säger "Är du inte klar ännu?" Dom frågar ens inte vad jag har gjort för nått, dom bara börjar att städa. Dom fråga aldrig heller senare hur det var. Så det var inte kul att jobba med dom två. Jag tycker ju ändå när man ser att nån har gjort sig illa så kan man ju alltid fråga hur det är.

Att jobba som städare är inte direkt min grej, iallafall inte för det företaget. Men jag jobbar där bara för att jag måste för att kunna få in lite pengar.