Har tänkt att jag ska städa idag, men det är ju inge kul. Klev upp vid nio, halv tio idag och har inte kommit för mig att börja att städa ännu. Har suttit framför datorn hela morgonen och förmidagen. Men jag läre väl börja snart. Jag sa till gubben igår kväll att jag har tänkt att städa idag så att jag läre väl börja snart så att han ser att jag har gjort nått vettigt idag.

Var länge sen jag skrev nått här. Har hänt en hel del sen sist.

Jag och killen är fortfarande ett par, vi firade sju månader nu och vi pratar om att förlova oss snart, så fort vi båda har råd så ska vi göra det. Vi pratar även om att skaffa barn och större lägenhet.

Men just nu så har jag ett sommarvik på ett äldreboende, har varit där sen midsommar o ska vara där tills sista augusti. Hoppas sen på att jag ska få jobba mycket inom recursen.

Just nu så kommer jag inte på så mycket mer att skriva just nu, men ska försöka att skriva här oftare än jag har gjort hittills.

Just nu så känner jag mig inte älskad alls.

Killen han brukar alltid komma till mig på fredagarna. Och nu har han och jag messat lite fram och tillbaka och han undrar om jag vill att han ska komma eller inte, han funderar eftersom jag inte har frågat om han ska komma eller inte.

I ett mess så skrev han "Du klarar nog dig bäst själv tror jag... har mer o mer fått den känslan" Vad menar han med det? Skrev tillbaka till honom att om han vill göra slut med mig så kan han säga det rakt ut istället.

Blir ledsen o arg när han skriver så där. Förstår han inte att jag blir osäker på oss när han håller på så där?

Sen så skriver han att jag måste lära mig att visa vad jag känner. Jag har svårt att visa känslor, bara för att så fort jag började visa vad en människa betyder för mig så har den människan försvunnit, så att jag har lärt mig att vara hård. Jag har berättat vad jag har varit med om. Men det verkar vara svårt för honom att acceptera att jag har svårt att visa känslor, och ändå så vill han att jag ska acceptera att han är en känslig person.

Fy sjutton oxå, nu börjar jag känna tårna bränna bakom ögonen och har en stor klump i halsen. Måste avsluta nu och gråta en skvätt.

Pratade nyss med killen, han var på väg hem från kompisen nu.

Nu försökte han att få mig att ta ledigt på fredagen så att jag kunde hänga med ner till Göteborg. Visst jag kan ta ledigt från kursen, men det känns lite dumt att ta ledigt sista dagen. Men jag sa att jag inte kunde ta ledigt från kursen för en sån sak.

Sen så vill jag inte heller åka den helgen för att jag har inga pengar, jag får mina pengar först veckan därpå. Och hur kul är det att åka ner till Göteborg när man inte har några pengar?

Ringde och pratade med killen vid halv åtta snåret och då låg han i sängen och hade sin bärbara i knät och höll på somna.

En timme senare ringer han och han är på väg till en kompis, han som var jätte trött och skulle lägga sig tidigt.

Killen och jag har pratat om att åka ner till Göteborg och hälsa på en kompis till honom, vi har pratat om det i någon månad nu. Nu när han ringde mig vid halv nio så sa han att han ska åka ner på onsdag och stanna i några dagar.

Jag sa då till honom att jag inte kan följa med för att jag ska iväg till kursen på fredagen för att det är min sista dag då och inte kan ta ledigt.

Han sa då "Men då åker jag väl själv då". Sättet som han sa det på var typ som om, kom inte här och bestäm över mig. Så att jag har haft värsta ångesten sen vi pratade. Jag går och funderar över varför det är så bråttom att åka ner för. För att jag o killen har pratat om att åka ner någon gång i sommar, tillsammans. Och när vi är där nere så ska vi hitta på en massa med roliga saker som tex att gå på liseberg. Men om han nu åker ner redan på onsdag så läre det inte bli nån Göteborg resa för oss i sommar.

Är det fel att inte vara så förtjust i sina svärföräldrar?

Tycker att Nordman är jätte bra, och denna låt är en utav de bästa låtarna tycker jag.