Något som jag hatar så otroligt är en bessewisser.

Har en sådan person på jobbet, vi kan kalla henne för BP. Hon utstrålar verkligen "Jag kan ALLT och är BÄST". Men hon kan då inte allt och är verkligen inte bäst.

Jobbar ju på ett äldreboende, och då delar vi ut mediciner och ger insulin och sånt. Det var en morgon som hon var in till en som har diabetes, vi kan kalla henne för LO. Vi ska ge LO insulin när hennes blodsocker är på 4,4. Men BP gav LO insulinet när hennes blodsocker var närmare tre. Det är inge bra det. När vi säger att det inte är något bra till BP så visste hon inte det. Men hon borde ju kolla upp hur det ligger till innan hon gör något helt fel.

Jag har ingen deligering, och i morse höll jag på med morgonbestyren med en tant, vi kan kalla henne för EÅ. Jag vet att hon ska ha medicin i rumpan för sina hemoröjder, så att jag gick o hämta BP och sa att hon skulle ge EÅ den.  Men BP säger bara "ge henne den du", det är en miss det oxå av henne. För när man har deligering så får man inte lämna över mediciner till såna som inte har deligering.

Och när jag var i tvättstugan o kände på kläderna i torkrummet, så kommer BP in o slänger in lite smutstvätt i korgen o säger samtidigt "jag har nyss varit här". Men hon ska ta mig fan inte säga något om att ha varit i tvättstugan nyss. För när jag är där brukar och håller på med att plocka ur maskinen, hänga tvätt, vika ihop tvätt eller sånt som man brukar göra i tvättstugor, brukar BP komma och "ta över" det jag håller på med.

BP är en sån person som tror att hon är bäst och ingen annan kan något. Det är ingen på jobbet som tycker om henne. Som tur är BP bara en vikarie. Vi har pratat med chefen hur det ligger till, men chefen säger bara "så farligt är det väl inte"

Så dagens hämnd går till bessewissern BP och chefen som inte bryr sig om sina medarbetare.