Var hemma hos mamma nu ikväll, satt och prata med henne medans min 14 år yngre syster leker med lillkillen, gubben i lådan som har en dålig mage hade gått på toaletten, och jag satt som sagt och prata med mamma. Jag berätta att jag spelar wordfeud med lillasyster, och lillasyster så duktig och det är svårt att vinna över henne, att jag känner mig osmart emellan åt när jag spelar mot henne. Då säger mamma "Ja hon är ju smart", tack för den tänkte jag, då kände jag mig ännu mer osmart. Jag vet att jag inte är smart, men hon behöver inte säga så. Kändes lite som hon nedvärdera mig.

Suck

Jag känner mig inte helt hundra nu för tiden.

Har lite dåligt samvete för att jag tycker att det är så himla skönt att vara ensam hemma och bara tänka på mig själv. Men egetligen borde jag inte ha det. För att det är nyttigt för oss allihopa att lillkillen och gubben i lådan är och hittar på lite tillsammans bara dom två. Och det är skönt för mig att bara vara hemma och bara ha mig själv att tänka på, visst jag har suttit här framför datorn mest hela tiden, men ändå.

Sen så är det bara bra att dom två hittar på saker tillsammans. Fast jag vet ju att dom åkte till gubbens i lådans föräldrar, prata med gubben för en liten stund sen och då skulle dom sätta sig och äta lite granna. Får hoppas att lillkillen äter bra bara, gubben i lådan sa i telefon att lillkillen verkade vara hängig att det ev var en förkylning på g. Hoppas att det inte är någon förkylning på gång med tanke på att lillkillen ska börja på dagis på måndag och jag ska börja praktiken igen antingen på måndag eller tisdag, läre höra med hon jag jobar med via telefon nån dag. Hoppas att jag får börja på tisdagen, för att då kan jag säga till på dagis att lillkillen ska komma mellan nio och två på måndag så kan jag vara hemma och ta det lugnt själv i några timmar och lillkillen får en mjukstart efter jul ledigheten, istället för att börja med en heldag på en gång efter nästan tre veckors ledighet som har varit så himla skönt.

Passar på att skriva när lillkillen sover och gubben i lådan inte är hemma. Det är ju ändå lugnast att skriva när lillkillen sover och gubben i lådan vet ju inte om denna blogg.

Egentligen så skulle lillkillen ha följt med gubben i dag, men det kunde han inte för att gubben i lådan skulle meka kanske en timme och hans mamma kunde inte passa lilllkillen då. Vi hade kommit överrens om att gubben i lådan skulle ta lillkillen antingen idag eller i morgon så att jag skulle få några timmar för mig själv, för även om man älskar sina barn över allting annat så behöver man ha tid för sig själv.

Under de här veckorna som vi varit jul lediga så har jag haft lillkillen hos mig hela tiden, bortset från ca 30-45 min då lillkillen följde med gubben i lådan ut en sväng. Jag hade verkligen sett fram emot att få nån timma för mig själv, då jag skulle få vara ego, men det läre jag väl aldrig få vara nu under jul ledigheten.

Nu va de länge sen ja skrev, de har bara inte blivit av, har tänkt flera gånger att ja skulle ha skrivit men de har kommit nått annat vägen hela tiden.lillkillen ligger o sover just nu, borde göra de ja me, men har vinkat av gubben i lådan. Han har åkt iväg för att hämta sitt motorblock till sin trimmade, de e ungefär 30 mil enkel resa. Han ville att ja o lillkillen skulle följa me, men ja kände att ja inte hade ork eller lust. Men ändå så har ja dåligt samvete för att ja låter honom åka ensam. Ja tänkte mest att resan blir lång o jobbig o tråkig för lillkillen.

Nu ska jag fråga er alla hundägare. Vad är det som är så svårt att ta fram en påse ur fickan/väskan och plocka upp bajset efter sin hund?

Det är ju så himla snuskit och äckligt att det ligger små bajshögar efter era små raringar längs gångvägarna man går på. Visst jag kan förstå att ni låter bli att plocka upp efter hunden när ni är ute i skogen, mitt ute i ingenstans. Men det är inge trevligt för andra oss andra medmänniskor när ni låter bajset ligga kvar längs gångvägarna vid bostadsområden. Det är nog inte många som har någon lust att kolla vart dom sätter fötterna någonstans när dom är ute på gården eller runt bostadsområdet bara för att slippa kliva i hundbajs.

Så skärpning hundägare, plocka upp efter era hundar när den bajar på såna ställen där det vistas mycket folk.

Jag älskar gubben i lådan, de kanske e svår o förstå för att ja bara klagar på honom här. Men de e mitt sätt få ut de ja går o tänker på. Gubben i lådan betyder mycket för mig, så mycket så att de inte går o förklara med ord.Men på sista tiden har ja börjat fundera mer o mer på hur ja hade de innan ja träffa gubben lådan, när ja var singel. Ibland så önskar ja att ja var singel igen. Ja vet inte varför ja önskar det. Kan det bero på att ja aldrig har tid för mig själv, att ja aldrig får vara helt ensam. Ja får ju lite 'egen' tid när lillkillen sover o gubben inte e hemma, men de e inte samma sak som riktig egen tid. Kommer inte ihåg när ja hade egen tid, kommer inte heller ihåg när ja fick ligga o dra mig hur länge. Ja ville utan att behöva tänka på att ja måste kliva upp o ge lillkillen frukost.E de fel av mig att tänka o känna så här?

Jag förstår inte att det är så svårt för gubben i lådan att hjälpa till. Det är ju ändå inte mycket jag ber om, de e typ som att han ska passa lillkillen när jag lagar mat eller tar reda på disken. Men tydligen så verkar de vara svårt, för att gubben låter lillkillen springa så som han vill, gubben i lådan skyller på att lillkillen hellre vill vara med mig, och nu så skyller han på att han är sjuk och orkar inte ta hand om han. Blir så himla besviken på gubben i lådan, för att för de första så e de inte så himla lätt att diska/laga mat när lillkillen håller på att klättra på köksbordet eller spisen, eller e grinig o bara vill komma upp i famnen.I onsdags när ja va så slut o trött så bad jag gubben att han skulle lägga lillkillen för att ja kände att ja inte skulle orka. Men de sluta me att ja fick lägga honom ändå. Tycker att de e så drygt o jobbigt att se till att lillkillen kommer i säng o att han får mat i magen.Gubben i lådan har varit sjukskriven i ca en månad, har frågat honom ett flertal gånger ifall han har kunnat gå till dagis me lillkillen senare så att ja skulle slippa dra upp honom strax före sex varenda dag för att hinna lämna honom på dagis till halv sju o ja ska hinna till praktiken till sju. Men hans ursäkt till att inte lämna på dagis e att sover så dåligt om nätterna o att lillkillen ändå inte sover så länge till. Suck säger ja.

Lillkillen ligger och sover för tillfälligt, men läre väl vakna snart antar jag.

Gubben i lådan åkte till läkaren i morse sen så skulle han kolla upp bilen, för att det var lite problem med den, bland annat nått med bromsklossarna. Han åkte till nån kompis som har en verkstad så blev det nått mer fel så att han vet inte när eller om han kommer hem ikväll. Men hoppas att han kommer hem.

Har varit hemma med lillkillen hela veckan, först var det förkylning som övergick till ögoninflamation. Och i förrgår så kände jag att jag höll på att bli förkyld, kände mig alldeles tjock i halsen och hade svårt att svälja. Allt vad dagen gick så kände jag mig mer och mer slut och färdig, på kvällen så kände jag mig alldeles varm och död. Hade 38 i feber, och kände mig helt borta i skallen. Så att jag la mig i soffan och somna vid halv nio, nio tiden och vakna sen framemot sju tiden igår. Kände mig helt utvilad.

Men nu är jag bara snorig och hostig, tråkigt nog :(