Tar och skriver en snabbis. Gubben i lådan är ute en sväng.

Känns så tungt och jobbigt just nu. Har så himla taskig ekonomi, vet inte hur vi ska fixa detta och komma ur denna skit. Så om någon som läser detta och kan tipsa på hur man kan få pengar är det mer än väl välkommet.

Läre sluta nu innan han kommer hem och ser att jag skriver här.

Var iväg till mvc idag på efterkontroll efter förlossningen, passade på att sätta in en kopparspiral. Det är praktiskt med den dels för att den är gratis och dels för att den är hormonfri.

Det visa sig att jag har svamp oxå. Jag visste ju att det var nått fel med puppan, för att jag har haft lite problem med den senaste veckan. Skönt att veta vad det är, då slipper man gå och fundera vad det är för fel. Synd bara att medicinen kostar så pass mycket. Pengar är ju nått som jag inte har. Önskar att jag visste hur jag kunde få in lite extra pengar nu när jag går hemma och är mamma ledig med minsta lillkillen. Pengarna försvinner ju lika fort som dom kommer in på kontot.

Fan va ja blir less, besviken och ledsen.jag och gubben började titta på tredje Sagan om ringen filmen, hade hunnit titta kanske 2-3 minuter av filmen då deen stora lillkillen säger att han är hungrig. Så att då går han och jag in i köket och kollar va det finns. Han säger att hhaan vill haa makaroner och även köttfärssås som blev kvar igår. Så att ja börjar fixa pasta vatten, då kommer gubben o säger att han oxå vill ha, så går han och fortsätter och kollar på filmen. Sen så blir maten klar och gubben kommer och plockar fram till sig och häller upp mat till lillkillen. Sen så går han och säter sig framför filmeen igen som han har pausat medans HAN gick iväg. Dom sitter och äter, lillkillen äter me hela ansiktet som barn brukar göra. Så att att när han är klar så tar jag me honom och tvättar av honom och plockar undan efter dom. Kände mig irriterad för att det var jag som fick springa hela tiden utan att han tänkte på att pausa filmen för att jag inte skulle missa så mycket av filmen. Så att jag lessnade på att vara social me honom så att jag gick o la mig istället med minsta lillkillen. Av ca 40 minuter av filmen hade jag sett ca 10-15 minuter. Ja anser att jag inte ska behöva be honom att pausa filmen för att ja måste gå iväg med våran son av olika orsaker.

Sitter o tittar på kanal nio. Min stora lillkille ligger o sover i sin säng, min minsta lillkille ligger och sover bredvid mig här i soffan. Gubben prratar i telefon som han har börjat göra varje kväll, pratar runt en timme varje kväll. Suck säger jag bara. Känner mig så ensam. Jag vill träffa folk. Jag vill bli sedd. Jag vill bli berörd.Suck. Just nu så känns livet är meningslöst. Det är barnen som gör livet värt att leva.

Är ensam hemma med grabbarna grus just nu. Gubben i lådan har åkt iväg o ska repa. Han har börjat spela i ett band nu och slutat att trimma med bilar. Skönt att han sluta hålla på o trimma med bilar, det kan ju hända en hel del när man åker med trimmade bilar, sen så kostar det rätt mycket med det intresset. Betydligt billigare med att han spelar trummor, men nackdelen är att är nästan borta mer nu än när han höll på att trimma med bilar. Men kul att han håller på med nått han gillar.

Men nackdelen med bandet han har är att sångerskan sjunger falskt, till och med jag som har dåligt musik öra, eller rättare sagt uruselt. Jag brukar inte höra om det är falskt eller inte, så om jag hör att det är falskt så är det riktigt illa. Men iallafall, tjejen är tillsammans med en utav gitaristerna, och det är den killen som är typ "ledare" i bandet, det är han som sköter betalningen av lokalen som dom har, ser till att dom får spelningar och så vidare. Och han vill inte riktigt inse att hon sjunger falskt.

Hon har inte heller det rätta intresset för att bli bra heller. Bandet repar tre timmar, tre gånger i veckan, hon är bara med en gång i veckan i ca två timmar. Då har hon alltid med sig sina två barn som är fem och sju år gamla. Jag tycker att eftersom hon bara är med ca två timmar i veckan så kan hon ju träna hemma på sången, men det gör hon inte.

Jag tycker riktigt synd om resten utav bandet när det är så här. Om ett band ska funka så läre alla i bandet vara på till hundra.

Ligger i sängen just nu o skriver. Är min tur att ha sovmorgon, ja va rätt trött så att ja kunde sova nyss, men nu är ja lika trött, men kan dock inte sova. Beror på aatt ja hör hur Gubbben skriker "Fan..... Man ska inte ha barn" Då har min stora lillkille gjort nått han inte får göra, ja tror han hällt ut nå dricka för Gubben, de lät som så. Vad ja hatar när Gubben säger att man inte ska ha barn framför barnen. Visst dom förstår inte va de innebär ännu, men ändå. Ju äldre dom blir så kommer dom förstå det tillslut, hur älskade kommer dom att känna sig när deras far slrriker sånna saker. Jag har försökt att få Gubben att sluta säga sånna saker, han säger bara att han ska tänka på det och är butter ett tag, men får höra sånna saker igen och igen. Suck.......

Ja nu är det länge sen jag skrev, ca fyra månader. Det blir inte så mycket skrivet nu när både jag och gubben går hemma och har inte haft så mycket tid heller.

Det har hänt en del sen sist. Jag har bland annat fått bäbis nu, det blev en liten kille i början av oktober. Gick över fem dagar, det var det som jag hade ställt in mig på att jag skulle ha gjort.

Namnet på bäbisen kom jag och gubben överrens här om veckan. Gubben ville ett och jag ville ett annat, och ingen ville riktigt ge me sig med den andras förslag på namn. Det namn som jag ville ha, ville jag ha ännu mer när jag hörde att svärmor var helt emot det. 

Jag känner att jag blir mer och mer emot svärmor, och även svärmor. Jag kan inte direkt säga vad det är som jag har emot dom, men dom är så påträngande, speciellt svärmor. Men jag vill inte visa för någon att jag inte är inte är så förtjusta i dom. Den enda som vet nått är en kompis sen 14 år tillbaka, och hon kommer inte säga nått till någon

Nä nu läre ja sluta och ta hand om mina små killar. Ska sätta mig och titta på Toy story 2 med min stora lillkille medans jag ammar min lilla lillkille. Ska försöka att skriva oftare.

Fy fan va jag hatar livet. Det enda som håller mig vid liv är lillkillen och bebben i magen på mig.

Gubben i lådan kom iallafall hem och skjutsade ner mig till ams så att jag var där till tjugo i fyra. Lillkillen skulle vara med gubben hade vi bestämt. Lillkillen hittade en klubba i samma veva som när vi skulle gå ner till bilen så att jag sa att han skulle få den när han satt i bilen. Så att när han hade satt sig i bilen så öppna gubben den åt han och säger "Gör som mamma, stoppa i mun". Jag har bett honom så många gånger att han ska sluta med att säga det för att jag tycker att det låter så förnedrande åt både mig och lillkillen. Nu när han sa det till lillkillen så smällde jag till gubben och bad honom att sluta säga så, och då blev han så sur och säger att nu får det vara nog, att nu lämnar han mig.

Om det nu tar slut mellan oss så är det mitt fel känns det som, bara för att jag inte kan tygla mitt humör (enligt honom), han vet aldrig vart han har mig humörmässigt. Men han vet exakt vad som gör så jag blir uppretad och ledsen.

Om jag inte hade varit så arg, uppröd och ledsen nu så skulle jag njuta av att vara ensam ett tag. Jag har ju bett om så många gånger att få vara det hemma, så som gubben har fått vara när jag har jobbat och när lillkillen har varit på dagis. Men jag kan inte njuta nu, jag kan inte slappna av. För att jag vet ens inte när dom kommer hem, jag vet inte vad han kommer att bestämma sig för.

Ett vet jag iallafall, att jag älskar gubben i lådan mycket, fast han beter sig som han gör. Han betyder väldigt mycket för mig, fast han retar gallfeber på mig.

Men ett är iallafall säkert. Om vi skulle gå skilda vägar så kommer jag se till att barnen bor hos mig. Iallafall så länge han står skriven hos sina föräldrar. För att om vi skulle ha barnen varannan vecka så ska gubben i lådan ha egen lägenhet. Dom ska inte vara hos farmor och farfar dom veckorna som dom har sin pappa vecka, det ska jag se till att det blir. Visst det låter elakt, men jag tänker på mina barn bästa, och det bästa är inte att bo hos dom varannan vecka.

Men nu vill inte jag att det ska ta slut mellan mig och gubben i lådan. Jag vet hur det är att växa upp med skilda föräldrar. Alla funderingar över hur det är att ha mamma och pappa under samma tak. Men jag vet bara inte hur jag ska bete mig mot gubben i lådan när han hör av sig. Jag messade honom när jag gick från ams att lillkillen behöver ha mat ganska snart, att han skulle höra av sig om dom skulle äta mat hemma eller någon annanstans. Han har inte heller några blöjor åt lillkillen, så att dom läre ju komma hem snart i vilket fall som helst. För att det är några timmar sen jag byte blöja på honom.

Varför ska man ha känslor för? Jag blir tokig på dom. Ibland så önskar jag att jag bara kunde försvinna. Men då tänker jag på min älskade son och bebben i magen som skulle förlora sin mamma, det är dom som håller mig vid liv.